
I en vanlig villa försvinner ungefär 15 procent av värmen
genom taket. Att isolera vinden för att mindre värme ska läcka
ut ur huset sparar energi och är en investering som lönar sig.
Går det åt mindre energi till uppvärmning är det också bra för
miljön. Lösfyllnadsisolering, eller lösull, är numera en
mycket vanlig form av isolering. Det finns flera typer,
baserade på olika råvaror. Dels sten- och glasull, dels de
förnyelsebara cellulosabaserade materialen – återvunnet
dagstidningspapper, cellulosafiber och kutterspån. Lösullen
levereras i säckar och blåses på plats med hjälp av en
maskin. Det lösa fyllnadsmaterialet blir finfördelat och
poröst när det sprutas i utrymmet som behöver isoleras. De
flesta isoleringar på marknaden i dag är typgodkända för öppna
vindsbjälklag men finns också för slutna konstruktioner som
inuti golv, väggar eller snedtak. I testet är alla produkter
utom Cuttercut typgodkända. Ett typgodkännande innebär att
produkten har provats och uppfyller de krav som Boverket
ställer.
Effektiv metod Lösullens stora fördel är att den
är lätt att installera. På ett vindsbjälklag sprutar man helt
enkelt över rör, ledningar och eventuell gammal isolering.
Lösullen smyger sig in i alla vinklar och vrår. Det är mycket
enklare än att skära till och pussla med isolering i skivor
och kanske den enda möjliga lösningen i ett trångt
utrymme. Produkterna är vid försäljning indelade i klasser
beroende på värmeledningsförmåga, som också kallas
värmekonduktivitet. Enheten betecknas lambda och visar hur bra
materialet isolerar. Ju lägre lambdavärde desto bättre
isoleringsförmåga. Vårt test utfördes av Sveriges
Provnings- och Forskningsinstitut, SP, och visar att de olika
produkterna isolerar ungefär lika effektivt. Allra bäst värden
fick Termoträ och Warmcel. Isoleringsskiktet behöver dock
ha en viss tjocklek för att fungera väl. Omkring 30–50
centimeter brukar rekommenderas, beroende på om det är ett
nytt hus helt utan isolering eller ett äldre hus med befintlig
isolering. Om huset ligger i norra eller södra Sverige
påverkar också hur mycket isolering som behövs. – Testerna
visade inga dramatiska skillnader mellan produkterna. Ett
sämre lambdavärde kan ju kompenseras med ett tjockare
isoleringslager, säger Bertil Jonsson på SP. Dessutom
sjunker lösullen ihop en aning med tiden. Installatören
sprutar därför alltid ett tjockare lager för att kompensera
detta och undvika värmeförluster på sikt. De cellulosabaserade
materialen kräver ungefär 10–30 procents sättningspåslag och
mineralullen 5–10 procent. Vår prisjämförelse visar att
produkternas priser varierar beroende på material, husets
tidigare isolering och isoleringsskiktets tjocklek men att
mineralullen över lag är billigast.
Konstruktionen är avgörande Det är viktigt att
installationen utförs på ett professionellt sätt. Lösullen är
ett ömtåligt material som måste hanteras varsamt. Samtidigt
måste hela vindskonstruktionen vara bra. Vindsbjälklagets
täthet och ventilationen av vindsutrymmet måste vara korrekt
utförd. – Att isolera med lösull är en effektiv metod.
Vilken produkt man sedan väljer har inte så stor betydelse,
huvudsaken är ett bra arbetsutförande, säger Mihail Serkitjis
på Chalmers tekniska högskola. När man har isolerat vinden
sjunker temperaturen där och risken för hög relativ
luftfuktighet ökar, vilket kan leda till fuktskador och mögel.
Luft får inte läcka upp till vinden från bostaden och det
behöver i de flesta fall finnas ventilation ut, till exempel
genom ventiler. Det måste också finnas en luftspalt mellan
isoleringen och yttertaket. När det gäller
lösullsisoleringens benägenhet att motstå mögelangrepp visar
SP:s test en del skillnader mellan de olika produkterna. På
kutterspånet Cuttercut och cellulosafibern Termoträ visar
proven en kraftig, fläckvis påväxt av mögel. Cellulosafibern
Warmcel möglade fläckvis. Cellulosabaserade Ekofiber vind och
mineralullsprodukten Isover kretsull I hade svagare
mögelangrepp medan de tre mineralullsprodukterna Rockwool,
Roxull och Supergul L42 inte möglade alls. Erfarenheter från
fuktskadade byggnader har dock visat att även de material som
fick goda mögelresultat i det här testet kan angripnas. –
Byggnadsmaterialen är mer eller mindre motståndskraftiga mot
mögel. Fuktskador och mögel beror i de flesta fall på
bristande arbetsutförande, läckage eller en felaktig
konstruktion, säger Mihail Serkitjis.
Nedtrampning försämrar Även brandegenskaperna
testades. För att minska risken för bränder i de
cellulosabaserade materialen tillsätts olika salter i
produkterna. SP:s undersökning visar dock att tillsatserna
inte är tillräckliga för att materialet ska motstå brand. Bara
en av de cellulosabaserade produkterna självslocknar vid en
glödbrand, nämligen Warmcel. Glödbranden spred sig i de tre
andra cellulosabaserade produkterna Ekofiber vind, Cuttercut
och Termoträ. De fyra testade sten- och glasbaserade
produkterna är i princip obrännbara. En faktor som
definitivt kan försämra lösullens isolerande funktion är om
den belastas, till exempel om familjen slänger upp sina skidor
eller gamla möbler på den lösullsisolerade vinden.
Nedtrampning av lösullen innebär att värmeisoleringsförmågan
försämras med upp till 40 procent och måste blåsas in på nytt.
Vill husägaren förvara prylar på vinden måste det byggas ett
särskilt utrymme för det, ovanför isoleringsskiktet. Det bör
även finnas en gångbrygga för att kunna ta sig fram på vinden
utan att trampa ner lösullen. Får man besök av möss på vinden
kan dessa göra gångar så att isoleringen kollapsar. Det är
därför viktigt att kontrollera vinden åtminstone två gånger om
året, så att isoleringen är intakt och att inga fuktskador har
uppstått. Husägare som funderar på att isolera med lösull
bör kontakta en kunnig fackman för att få tips om vad som
passar det enskilda huset, vad det kommer att kosta och hur
man ska göra.
Cellulosabaserade material
| Produkt |
Cuttercut |
Ekofiber vind |
Termoträ
(standard) |
Warmcel |
| Tillverkare |
LL Produktion AB |
Nordiska Ekofiber NEF
AB |
Svenska Termoträ AB |
Warmcel i Skandinavien
AB |
| Pris, cirka/400 mm
tjockt |
160:–/m2 |
136:–/m2 1
500:–/objekt framkörningsavgift |
150:–/m2 |
150:–/m2 |
| Garanti |
2 års byggaranti på arbete och
material. |
2 års byggaranti på arbete och
material. 10 års produktgaranti. |
2 års byggaranti på arbete och
material. Resultatgaranti på värmemotstånd. |
2 års byggaranti på arbete och
material. |
| Material |
Kutterspån |
Dagstidningspapper |
Cellulosafiber |
Dagstidningspapper |
| Densitet |
65
kg/m3 |
32
kg/m3 |
26
kg/m3 |
24
kg/m3 |
| Värmekonduktivitet |
0,044 |
0,039 |
0,038 |
0,038 |
Brand/ mögelhämmande
medel tillsatt |
Vattenglas |
Borsalter |
Ammoniumpolyfosfat |
Mineraliska salter |
| Produktens brandegenskaper
|
Sprider glödbrand. |
Sprider glödbrand i fyra
av fem tester. |
Sprider glödbrand. |
Sprider inte glödbrand. |
| Mögelbeständighet,
betyg |
1 |
4 |
1 |
2 | Sten- eller
glasbaserade material
| Produkt |
Gullfiber kretsull
I |
Rockwool lösull
127-03 |
Roxull lösull |
Supergul L42 |
| Tillverkare |
Saint-Gobain Isover AB |
Paroc AB bra |
Roxull AB bra |
Super-Glass
Isolering bra |
| Pris, cirka/400 mm
tjockt |
128:–/m2 |
148:–/m2 |
124:–/m2 |
82:–/m2 |
| Garanti |
2 års byggaranti på arbete och
material. |
2 års byggaranti på arbete och
material. |
2 års byggaranti på arbete och
material. |
2 års byggaranti på arbete och
material. |
| Material |
Glasull |
Stenull |
Stenull |
Glasull |
| Densitet |
26
kg/m3 |
33
kg/m3 |
28
kg/m3 |
23
kg/m3 |
| Värmekonduktivitet |
0,039 |
0,040 |
0,041 |
0,039 |
Brand/ mögelhämmande
medel tillsatt |
– |
– |
– |
– |
| Produktens brandegenskaper
|
I princip obrännbart |
I princip obrännbart. |
I princip obrännbart. |
I princip obrännbart. |
| Mögelbeständighet,
betyg |
4 |
5 |
5 |
5 |
Vad säger tabellen?
Testerna har utförts av Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut, SP. Pris, cirka: Priser har
hämtats in från tillverkare, återförsäljare eller
entreprenörer under augusti månad 2002. Priserna är
ungefärliga för ett 400 mm tjock lager, inklusive moms och
inkluderar utblåsning i ett vindsutrymme. Sargar och
gångbryggor tillkommer. Densitet: Förhållande mellan
en materialmängds vikt och volym. Värmekonduktivitet:
Uttrycker ett mått på materialets förmåga att leda värme. Med
isoleringsmaterial eftersträvas ett lågt värde. Ju lägre värde
desto bättre är isoleringen. Brand/mögelhämmande
medel: Medel som satts till för att minska risken för
antändning och mögel. Brandegenskaper: Anger
materialets benägenhet till
glödbrand. Mögelbeständighet: Anger hur bra
materialen motstår mögelangrepp i förhållande till vanligt
konstruktionsvirke, det vill säga obehandlat trä, med
mögelbeständighet 1. Betygsskalan är från 1–5, där 5 är
bäst.
Generalagenter/återförsäljare
LL Produktion AB: 0911-656 20, Nordiska
Ekofiber NEF AB: 08-564 720 90, Svenska Termoträ
AB: 0290-623 42, Warmcel i Skandinavien AB:
08-462 91 11, Saint-Gobain Isover AB: 042-84 000,
Paroc AB: 0500-46 90 00, Roxull AB:
036-570 52 00, Super-Glass Isolering: 0142-140
30.
Kort om testet
De testade lösullsprodukterna isolerar över lag effektivt.
Det krävs dock en lagom tjocklek på materialet och en korrekt
utförd installation. Vindsbjälklagets täthet och ventilationen
av vindsutrymmet är viktiga punkter att tänka på för att
undvika mögelproblem. I mögeltestet fick
mineralullsprodukterna Rockwool lösull, Roxull lösull och
Supergul L42 bäst resultat. Brandtestet visar att alla
testade sten- och glasbaserade produkter i princip är
obrännbara, och att cellulosaprodukten Warmcel inte sprider
glödbrand. Ekofiber vind, Cuttercut och Termoträ spred
glödbrand. Prisnivåerna varierar med material, tjocklek och
plats i Sverige. Viktigt är att ta reda på hur huset är
konstruerat och att anpassa isoleringen efter husets behov och
förutsättningar. SP Sitac arbetar med att certifiera företag
som sprutar typgodkänd lösullsisolering. Vilka dessa behöriga
isolerentreprenörer är för respektive material kommer att
publiceras av SP Sitac.
Vill du veta mer?
Chalmers institution för byggnadsfysik: http://www.buildphys.chalmers.se/. Energirådgivarna,
http://www.energiinfo.nu/. Folksam, www.folksam.se/folksam/byggmiljoguiden/index.htm. Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, http://www.bfr.se/. Konsumentverket, http://www.konsumentverket.se/. Statens
energimyndighet: http://www.stem.se/. Sveriges Provnings-
och Forskningsinstitut: http://www.sp.se/. http://www.sitac.se/.
|